mänskligheten upphör aldrig att förvåna


Det snöar ute, ordentligt. Inte känns det då som att vi precis ställt om klockan till sommartid.

Trevlig kväll på puben igår. Härligt att få träffa så trevliga, underbara människor. Mindre trevligt att träffa dem som är ja vad ska man säga, inte fullt så underbara. Hur kommer det sig att alkoholen har en tendens att locka ut det absolut sämsta hos en människa? Är det någon hemsk alkohol-demon som vissa har inom sig eller bara deras rätta jag som äntligen törs titta fram. Jag tror på det senare. Nåväl, färdigfunderat om det på bloggen.

Jag och Tomas traskade i säng vid tre och hade äran att väckas av Viggo vid fem. Dock höll han sig i stillhet tills halv sex och då fick man snällt hoppa upp. Så morgonen har spenderats halvslummrandes  på soffan med Rorri i örat. Men det var det värt för att bara få blunda lite extra.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0