jennysdagar

Alla har ju sina dagar. Man har dagar då man sprudlar av energi, man har dagar då tiden springer iväg och dagar där man tar alla eventuella motgångar med en klackspark. Tyvärr är idag inte en sån dag. Idag är mer en dag då man inte känner minsta spår av energi och tålamodet med ett barn som går fullständigt bärsärk inte är så  stort. Eller rättare sagt obefintligt. Möjligheten att skriva en förståeligt sammanhängande text är även den obefintlig då man ständigt måste avbryta för att lyfta ner Viggo från bord och stolar, ut ur lådor och ned från fönsterbänkar. För att inte tala om att stänga frysdörren, sopskåpet och diskmaskinen som han finner stort nöje i att grundligt utforska.

För att gå in på tabubelagd mark ska jag nu berätta om den njutning jag känner i vetskapen om att morgondagen och Torsdagen kommer att spenderas på neutral mark, dvs jobbet. Långt ifrån småbarns-terrorn jag just nu befinner mig i hemma. Jag vet man ska vara lycklig hemma mamma, men inte alla dagar. det är igen!